fbpixel

Boden Business Park

dianthus

Bodenföretaget formar framtidens skogsbruk

Det lilla företaget från Boden har blivit en ledare inom sin bransch och spelar en framträdande roll i utvecklingen av framtidens skogsbruk. Möt företagets grundare som berättar om deras resa och de möjligheter som AI-tekniken har skapat.

Fredrik Walter sitter på scenen under Bodenxt Talks och diskuterar möjligheter och utmaningar med AI-teknik. Han skämtar om hur de tränade sitt system att känna igen olika trädsorter, och berättar om ungdomar utrustade med små kameror som löpte genom skogen tills de började att drömma om trädstammar. 

För Dianthus, som han grundade år 2000, bidrog tekniken till att företaget uppnådde en ledande position inom datadriven analys i skogsbranschen. 

– Vi är medvetna om att vi har ett litet försprång jämfört med våra konkurrenter och det ska vi använda för att bli ännu bättre, säger han.

Fredrik
Fredrik Walter är vd för Dianthus. Foto: Dianthus

Idén med analysföretaget kom efter en djupdykning inom forskningsområdet bild- och fjärranalys där han studerade möjligheten att använda radarutrustning till att utvinna data om skogen.  

– Jag kände ganska snabbt att det här var någonting som borde kunna göras utifrån ett företagsperspektiv också. Från början var det en enskild firma, sedan träffade jag Daniel och då tog det fart. 

På ruinens brant

Daniel Nilede, som han nämner, är systemutvecklare och medgrundare av bolaget. Deras vägar möttes av en slump i samband med ett ideellt engagemang i en by utanför Boden. Samtalen väckte en nyfikenhet i vad ett samarbete kunde leda till och 2009 bildade de aktiebolaget tillsammans.  

– Vi investerade och gasade. Som mest var vi sju personer och hade planer på att expandera när det plötsligt tog tvärstopp, säger Fredrik Walter. 

Finanskrisen slog till med full kraft, och skogsbolagen, som var kunder till Dianthus, avslutade alla konsultavtal. Företaget tvingades säga upp personalen, vilket lämnade ägarna på ruinens brant. 

– Det kändes som att vår vision över hur vi skulle förändra svenskt skogsbruk slogs i spillror.  

Men duon gav inte upp. De testade nya lösningar och utvecklade system i väntan på att konjunkturen skulle vända. En satsning som definitivt har återbetalat sig. I dag har Dianthus fyra anställda, spridda på olika platser i landet, men trots den relativt lilla personalstyrkan är företaget Sveriges ledande analysföretag inom skogsbranschen. En ekvation som är möjlig tack vare AI-tekniken.  

Resurssmart lösning

Tekniken används till att analysera en stor mängd data över ett geografiskt område. Informationen kommer från olika delar. Det kan handla om sensorer eller kameror som kan fånga detaljer som inte går att se med blotta ögat, samt publik information från myndigheter och forskningsinstitut, eller kommersiella laserbilder och geodata. 
All information sammanställs och analyseras i Dianthus system, vilket resulterar i en färdig skogsbruksplan. 

– Systemet fokuserar på homogena skogspartier med liknande höjd, ålder och trädslag. Det finns både biologiska och tekniska aspekter. Men vi kan också lämna ett förslag på hur virket ska transporteras ut ur skogen på ett lämpligt och effektivt vis. 

Kartläggningen innebär att avverkningen kan genomföras mer resurssmart ur ett ekonomiskt perspektiv, men också mer hållbart ur en generell aspekt. 

– En bättre kännedom om marken, vilka biologiska värden som finns där, kommer också leda till ett bättre skogsbruk. Jag tror vi kommer få se färre stora hyggen och ännu mer genomtänkta avverkningar med mindre spill, säger Fredrik Walter. 

Framtidsanda

Numera består kundbasen av majoriteten av de stora skogsägarna. Men trots att Dianthus är ett lokalt företag så sker deras uppdrag i huvudsak i syd- och mellan-Sverige. 

– Jag vet faktiskt inte riktigt varför det har blivit så. Vi hade gärna gjort fler projekt här också. Men vi håller på att utveckla en ny AI-modell som kan skapa ännu bättre resultat i utbytesberäkningen redan vid skördaren. Då kanske vi får fler uppdrag här uppe också, säger Fredrik Walter.  

Framtiden för Dianthus ser ljus ut. Kundbasen fortsätter att växa, och man förväntar sig att även personalstyrkan kommer att öka. Varje nytt projekt och innovation förstärker den framtidstro som präglar Bodens samhälle, där intresset och engagemanget för en grön omställning är tydligt. 

– Det finns en framtidsanda i hela kommunen som jag har saknat. Det är jättehäftigt. Bara kolla på det här eventet (Bodenxt Talks), hur många som kommit hit och träffas över branschområden. Jättenyttigt och roligt. Varje gång jag åker till stan är det något nytt på gång och det är klart att vi också dras med och vill satsa ännu mer. 

Vill du veta mer om hur Bodens kommun kan hjälpa ditt företag att växa smart och hållbart?
Kontakta vår näringslivsutvecklare Jörgen Nordqvist.
Klicka här för att läsa mer om att etablera företag i Boden!

Fakta om skogen i Sverige: 

  • Sveriges totala landareal är 40,8 miljoner hektar, enligt Riksskogstaxeringen. Den totala skogsmarksarealen är drygt 28 miljoner hektar, alltså 69 procent av landarealen.

  • Av den totala skogsmarksarealen räknas 23,6 miljoner hektar som produktiv skogsmark. Det är 58 procent av landarealen. Därav återfinns cirka 1,0 miljoner hektar inom nationalparker, naturreservat och naturvårdsområden. Med produktiv skogsmark menas mark som är tillräckligt bördig för att producera minst 1 m³sk per hektar och år. 

  • Hälften av Sveriges skogsmark ägs av privata enskilda skogsägare (313 084 personer år 2020). En fjärdedel ägs av privata aktiebolag. Resten ägs av staten och andra allmänna ägare. Den största markägaren är Sveaskog AB, som ägs av staten, med cirka 15 procent av all svensk skog. 

  • Avverkningsvolymen, såväl i absoluta mått som i volym per hektar, är högst i Götaland och lägst i norra Norrland. Enligt Skogsstyrelsen låg den årligen avverkade volymen under 2021 på cirka 97 miljoner m³sk. (Bruttoavverkning, det vill säga inklusive delar av stammen som inte tas tillvara.) Inte oväntat svarar slutavverkning för den största delen av den avverkade volymen  – drygt 65 procent. Arealmässigt är gallring den vanligaste avverkningsåtgärden – årligen 306 000 hektar i medeltal per år under 2016-2020. Slutavverkningen låg på 231 000 hektar. Uttag av grenar och toppar gjordes på 31 procent av den slutavverkade arealen. Röjd areal uppgick under 2021 till 445 000 hektar och har nästan dubblerats sedan slutet av 1990-talet.

  • Gran svarar för 55 procent av den avverkade volymen. Detta kan jämföras med granens andel av det levande virkesförrådet som är 41 procent. Tall utgör 33 procent av den avverkade volymen, något lägre än trädslagets andel av det levande virkesförrådet (39 procent). Resterande avverkad volym utgörs av lövträd (12 procent). 

  • Det totala virkesförrådet i Sverige har ökat kraftigt sedan 1920-talet, då Riksskogstaxeringen startade och de första säkra uppgifterna om landets skogar blev tillgängliga. Vid mitten av 1920-talet uppgick det totala virkesförrådet till 1658 miljoner kubikmeter (m3sk, skogskubikmeter, det vill säga volymen av stammen inklusive bark). I dag är det 3574 miljoner m³sk (exklusive döda träd). Det är en ökning med 113 procent. 

Källa: skogen.se 

Kalender

Vy-navigering

Idag


Idag

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Din prenumeration kunde inte sparas. Var god försök igen.
Din prenumeration har lyckats.
Done