Hästnäringen pekas ut som en viktig tillväxtnäring i den statliga utredningen ”En stärkt hästnäring”. Bodens kommun ställer sig bakom inriktningen, men efterlyser åtgärder som bättre tar hänsyn till förutsättningarna i norra Sverige.
Den statliga utredningen, ”En stärkt hästnäring – för företagande, jämställdhet, jämlikhet och folkhälsa”, slår fast att hästnäringen är en tung aktör i svensk ekonomi. Näringen omsätter omkring 32 miljarder kronor och bidrar med motsvarande 18 500 helårssysselsättningar. Hästnäringen bedöms därmed stå för cirka 0,48 procent av BNP.
Samtidigt konstaterar utredningen att branschen påverkas av hinder som gör det svårt att investera, etablera och utveckla verksamheter på lika villkor i hela landet.
Utredningen föreslår förenklingar och digitalisering
För att stärka hästnäringens utveckling föreslår utredningen åtgärder som ska minska administrationen och skapa tydligare spelregler. Bland annat föreslås att systemet med hästpass digitaliseras.
Utredningen lyfter också att regelverk kopplade till hästhållning och anläggningar kan upplevas som otydliga eller svårtolkade – något som kan bromsa investeringar och utveckling.
Boden vill se krav på geografisk tillgänglighet
Bodens kommun är en av kommunerna som har fått möjlighet att ge inspel till utredningen och står bakom dess övergripande inriktning, men menar att två områden måste förstärkas om ambitionen om jämlika villkor ska bli verklighet.
Det första handlar om geografisk tillgänglighet. I norra Sverige är avstånden stora och antalet tävlings- och träningsarenor begränsat, vilket påverkar både företagsutveckling och möjligheten att delta i sport och fritid.
Kommunen lyfter att Bodens travbana fyller en strategisk funktion för hela regionen och att en nationell tävlingsstruktur behöver utformas så att viktiga noder kan bibehållas och utvecklas även i glesare delar av landet.
Bodentravet är en framstående travbana och en av Bodens största mötesplatser. Travbanechefen David Zimmer vill också lyfta fram en annan faktor som utredningen kan leda till – mer kvinnligt företagande och ledarskap inom travet.
– I Boden har vi flera exempel, inte minst proffstränarna Hanna Olofsson och Sandra Eriksson. Bland tränarna och deras anställda finns det en stor representation av drivna och duktiga kvinnor som är goda förebilder, säger David Zimmer.
Veterinärbrist slår hårt mot näringen
Det andra området är veterinärvård. Utredningen beskriver brist på veterinärer inom hästsektorn, bland annat veterinärer med semi-kompetens, vilket redan har lett till att verksamheter tvingats stänga.
Bodens kommun pekar på att tillgången till avancerad hästveterinärvård är särskilt begränsad i norra Sverige. Det kan enligt kommunen leda till ökade kostnader och osäkerhet vid akuta skador.
Kommunen vill därför att statens arbete med kompetensförsörjning kompletteras med riktade insatser för att stärka veterinärvårdens tillgänglighet i gles- och landsbygdsregioner.
Jörgen Nordqvist, näringslivsutvecklare på Boden Business Park, välkomnar att utredningen tydliggör hästnäringens roll.
– Förslagen i utredningen är viktiga eftersom de stärker hästnäringen som näring, inte bara som fritidsintresse. Tydligare regelverk och bättre förutsättningar för företagande kan göra stor skillnad för utvecklingen även här i Boden, säger Jörgen Nordqvist.
Boden har planberedskap för hästnära utveckling
Boden har pekat ut hästnäringen som ett prioriterat tillväxtområde i kommunens strategiska plan. Det finns även detaljplaner för hästnära boende och verksamhet, vilket skapar förutsättningar för etablering och utveckling av nya verksamheter kopplade till näringen.
Bodens kommun menar att utredningens mål om tillgänglighet och jämlikhet är avgörande för att hästnäringen ska kunna fortsätta växa i hela landet – även i regioner där avstånden är långa och infrastrukturen glesare.
